Nu när jag har varit med Cornell till ridhuset så har jag alltid lyckats tima in så jag har varit där ensam, bra då han blir lite på tåna då han ser för många hästar samtidigt. Men förra veckan när jag kom upp så var det fyra andra hästar där, märkte redan i stallgången att Cornell spännde upp sig, la svansen på ryggen och frustade. Stod kvar utanför en bra stund så att han skulle aklimatisera sig och efter ca 10 min var han ganska lugn. Gick in och försökte gå med honom i skritt runt en stund. Genast blev han laddad igen studsade runt med svansen på ryggen skrek och ställde sig på bakbenen,,,, suck!! Det är såna gånger man börjar fundera på varför man håller på med unghästar,,,, och att jag börjar bli för gammal för att ducka för framhovar i luften!! Efter ca 3-4 stegringar och några ruchar så lugnade han sig. Efter ytterligare en stund var han så lugn att jag kunde hoppa upp och han var jätte snäll att rida,,, och då kom jag på igen varför jag pysslar med unghästar, så himla kul när saker funkar och det går framåt!!
På lördag var vi in till Sundsvalls Ridklubb och löshoppade på bortaplan för första gången. Gick inte så bra,, Cornell var spännd och rädd för den nya miljön. Vi fick jaga honom runt och han stannade ett par gånger. Till slut slappnade han av och dom två sista sprången blev bra men det blev inte så högt bara ca 80 cm.
Jag och hästarna får nu ta det lite lugnt ett tag, det är en häst i ridhusstallet som fått en variant av kvarka. Måste vänta i minst 10 dagar innan vi kan rida där igen, vill ju inte riskera att få nåt virus i stallet med Calista dräktig. Zara kan jag rida ute nu så det går ju bra men Cornell får ta det lite lugnt närmaste veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar